60 år 3

Klubben 60 år 2021

Fjärde tillbakablicken - medlemmar berättar sina minnen av klubben

Medlemsmötet 2021-06-16 delar sina minnen om/från VBK


Barbro Andersson; Jag tänker på känslan; Åh, så roligt det blir att ha kurs igen på klubben! Det är en förmån att vara instruktör här!


Lena Sandberg; Jag knyter an till det Barbro säger; känslan när man som instruktör har haft deltagare på rallylydnadskurs, som börjar bli nyfikna på tävling och när man får vara med om deras första tävling!


Lena Gremar; Den där första tävlingslydnadskursen vi gick för Pia, för länge sedan. Vi hade jätteroligt!


Helena Andersson; Jag har gått många olika kurser här och en gång hade jag en hund som vägrade lägga sig på hela kursen. Det spelade ingen roll vad vi gjorde! (Och som illustration lyssnar Helenas engelska springer spaniel Hubbe uppmärksamt och lägger sig sedan ner!)


Pia Nilsson; När jag var ganska grön på klubben så hade vi jättemånga spårtävlingar varje år och då la vi också några reservspår till varje tävling. Om de inte användes kunde man passa på att gå dem med sin egen hund efter tävlingen. Så det gjorde jag och fick med mig en kvinna med mer erfarenhet av spår, bakom mig i spåret. Efter ett tag så vände jag mig om och sa ”jag har inte gått här” eftersom jag inte kände igen att jag lagt spåret där och då svarar kvinnan bara ”håll käften”. Hunden fortsatte att spåra en liten bit till och hittar sen en spårpinne och då vänder jag mig om och säger ”jag har i alla fall inte lagt den där”! Ni kan ju ana hennes min! Idag hävdar jag, på kurser och i alla spårsammanhang; LÄS DIN HUND!


Charlotta Holmgren; Jag uppskattar bemötandet och omtänksamheten som jag mötte när jag började här på klubben! Och så var det här som min hund Tekla viftade på svansen första gången bland främmande människor!


Ann-Katrin Månsson; Dom första jag träffade när jag började på klubben i slutet av 70-talet var Monica och Lena (Forsberg)! När jag sedan utbildade mig till instruktör så hade jag en kvinna med en westie på min första kurs. På den tiden var det vanligt att man korrigerade sin hund med ryck i kopplet men den här hundägaren gick och drog sin hund i svansen istället. Jag som var van vid min irländska varghund på 70 kg tog den lilla westien och skulle visa matte hur man kunde använda kopplet – och den råkade få en liten flygtur! Men den gick fint i koppel sen!

Och så var det kvinnan i trenchcoat och bruten arm, som hade en labrador. Kursdeltagarna fick i uppgift att ta med sig hundens roligaste leksak och kvinnan kom tillbaka vid nästa kurstillfälle och ur sin trenchcoat drog hon fram en stor båtfender! Det var labradorens roligaste leksak!


Linda Fridell; 2015 hade jag lämnat ridningen och hästsporten och köpt min första rottweiler. När jag kom upp till klubben första gången var det fullt med folk och hundar på planen som tränade och jag gick bara rakt in på planen och satte mig med min valp och tittade! Dom måste undrat vad jag var för människa! Men idag ser jag fram emot att bli tävlingsledare – bara utbildningen kommer igång – och jag vill ha många ekipage att träna kommendering och tävling, på!


Petronella Gudmundson; Mitt första minne är att vi gick kurs i vardagslydnad för Emma och Karina (Gustavsson), det var en härlig kurs och en bra grupp. En dag när jag kom in i klubbstugan så var det Hundens dag-möte, och då kom jag med i den gruppen! Sen blev jag invald i styrelsen. Allt hände snabbt när jag kom med i allt det här, men det är trevligt!


Erika Stefansson: jag är alldeles ny i klubben men har gått valpkurs, vardagslydnad och provat på hoopers! Det var kul!


Emelie Lindblom: Jag måste säga alla kurser man har som instruktör! Den där känslan man får tillsammans med kursdeltagarna när de upptäcker att de kan lära sina hundar något, när det klickar mellan förare och hund! Det är lika härligt varje gång!


Jennie Bengtsson; 2015 gick jag valpkurs för Pia och allt kändes så himla bra så jag fortsatte! Jag fick en bra start på klubben!


Marie Borgström; Jag har inte hunnit gå så många kurser, men spårkurserna vi hade tillsammans med Pia, vi hade så roligt!


Krister Larsson; Ja, jag vet inte vad jag ska välja, jag har ju varit med så länge! Och jag har tävlat mycket! Jag tänker på Duellen, lagtävlingen som vi hade tillsammans med Västerviks bk i många år! Och alla spårtävlingar vi haft genom åren! Spårläggaren som blivit jagad av en älg då han kommit emellan älgkon och kalven när han la sitt spår. När han kom tillbaka till klubbstugan sa han ”vilken dålig andedräkt älgar har!” Förr om åren var det alltid mycket folk på onsdagskvällarna då vi hade öppen träning, vi kunde köra mycket tävlingsmässigt eftersom vi var så många!


Helen Fröberg Lindquist; Vi har ju gått några kurser genom åren och alla har varit roliga! Den senaste rallykursen var superkul! Och så kommer jag ihåg en jätterolig klicker-kurs för 10 år sedan, när vår hund Ia lärt sig att kliva upp på en upp-och-nedvänd hink och snurra runt på den, men på den avslutande uppvisningen välte hinken och sen ville hon inte prova igen.


Johan Lindquist; Första kursen vi gick med Ia var en valpkurs och det där med kvarsittning var svårt, men sista gången, på avslutningen lyckades vi! Den känslan! Och så minns jag ju vår andra hund som måste titta på allt och ha koll, så en gång när vi körde agility råkade hon trampa luft och trilla ner från balanshindret!


Yvonne Öhman; Jag tänker på alla träningar tillsammans med klubbkamrater och fikastunderna med prat och skratt efter träningarna! Och så minns jag en gång när jag tränade med två träningskompisar där den ena kommenterade och gav goda råd under tiden den andra jobbade med sin hund, men sen blev det väl ett råd för mycket för då kom det plötsligt ett ”Håll käften!” Och jag blev så chockad för jag trodde inte Monica sa så, men Pia blev tyst!

Yvonne tillägger åxå; tänk vad härligt att ha träningskompisar där den ena kan slänga ur sig något i frustration över att man inte får till det och den som kommer med goda råd och tips inte alls tar illa upp – det är träningsgemenskap när den är som bäst!


Emma Gustavsson; Noomi och jag gick allmänlydnadskurs för Mårten (Lundh) och Noomi busade hela tiden under kursen, men på det avlutande testet –allmänlydnadspasset – klarade hon alla moment! Ingen fattade vad som hände! Men den känslan minns jag!


Monica Olsson; Mitt första minne är från slutet av 60-talet då ursprungsdelen av klubbstugan var hitflyttad ganska nyligen. Då var stugan brun och man fick öppna de gröna fönsterluckorna för att få in ljus, invändigt var det bara ett rum (och ett par små skrubbar). Det fanns ingen ström utan det fanns en kamin som man eldade i för värmen och gasollampor att tända. De som stod för fikat kokade kaffe hemma och tog med kaffetermosarna och sitt hembakade fikabröd - som skänktes till klubben - och sedan såldes det under träningar och kurser!

Ikväll när vi hälsar Johan välkommen som stugfogde, minns jag även den snöiga vintern 77-78 när jag med nytaget körkort, mammas bil och mina två airedaleterrierhanar fastnade i snön på vägen upp till klubben! Då kom Johans och min mamma farande med varsin snöskyffel och grävde loss Golfen ur drivorna!